Anakko

Då mon byrär å reken ätter i säinä anakk –
Då mor börjar räkna i sin almanacka

Av Karl Lärka i Dalarnas hembygdsförbunds tidskrift 1923

Sollerömål

– Ur e ä, mona, som du brukär rekän tidi, son släkså i ärär ir gamblor reknir, då int i ärär att ir reknir ättär nå månadum å datum nå, släkså ä e ä vanliga nu, utan ir reknir ju bar dågå å vikur attum äld framum jågdär å mässor sonä?

– Täj, mässor, så ungt fok nu fö tidn int bruk a red å – – – tjärijärtandes! Mytjåsmässo, så e föst i oktobär, å sä e ä trätto vikur milå myttjåsmässon å joln. Å sä trätto vikur milå joln å varfördaim. Ja, å sä e ä trätto milå varfördaim å mismårim sä attä- – ja å frå mismårim å a myt­jåsmässon e ä trätto sä å. Si du int att ä e dela i trätto! Å sä e ä full älgumässo fäm vikur ätt mytjåsmässo – – ä ska full va ått milå älgumässon å joln då veti, um ä ska bi trätto. »Älgumäss föst, å Andesmäss sist» – i no­vämbär – e ju språtjä ä! Å frå An­desmässon e ä tre vikur a joln ­å annmässo o e två vikur fyri joli o. Å milå joln å varfördaim så e ju tjynnsmässo – säx vikur ätt joli. Å fästo, o byriär-å sju vikur fyri påskär, å räck o däst a påskum. Å milå varfördaim å mismårim, dar a du ju pingst -um lådin – å sju vikur e ä milå påsk å pingst, våndi-ur däm kumå – – kumå påskär snart, så kum pingst snart o, e alldelös sju vikur dar imilå jämt.

Å sä a du kristimmelsfärdsundan – je å je alv viku fyri pingst ­å an e upå jänn torsdag ålltjämt – an e upå torsdan, å sä bi ä je ren viku däst ä bi pingst. Ja å sä pingst a ve, så e ä el trefaldiet sä, veti, så däm rekän, så gor bå yvir mismår å mytjåsmäss, å äl­gumäss o – – kanstji änd a advänt.

Isä mässor, så ungor nu fö tidn ålldär a då redå nå  – – män däm a full fändji a red-å dem förr då, ållär så a ve nå fok!

Översättning

– Hur är det, mor, du brukar räkna tiden, sådär som jag hör ni gamla räknar, då jag inte hör att ni räknar efter månader å daton, som det är vanligt nu, utan ni räk­nar ju bara dagar och veckor bak­om eller framom heljer och mässor?

– Täj, mässor, som ungt folk nu för tiden inte brukar ha reda på – – kära järtandes! Mikaels-mässan, som är först i oktober, och sedan är det 13 veckor mellan Mikaelsmässan och julen. Å sedan tretton veckor mellan jul och vår­frudagen. Ja, å sedan är det tretton mellan vårfrudagen och midsommar igen- – ja å från midsommar och till Mikaelsmässan är det tret­ton sen å. Ser du. inte att det är delat i tretton! Å sen är det väl allhelgonamässan, fem veckor efter Mikaelsmässan, det skall väl vara åtta mellan allhelgonamässan å jul då, vet ja, om det skall bli tretton. »Allhelgonamässan den första, och Andersmässan den sista» – i no­vember – det är ju språket så! Och från Andersmässan är det tre veckor till jul, och annmässan hon är två veckor före jul hon. Å mellan jul och vårfrudagen är ju kyndelsmässan, sex veckor efter jul. Och fastan, hon börjar sju veckor före påsk, och räcker tills påsk. Och mellan vårfrudagen och midsommar, där har du ju pingst -om våren, – och sju. veckor är det mellan påsk och pingst, hur dom än kommer, – – kommer påsk snart, så kommer pingst snart ock, det är alldeles sju veckor däremel­lan jämt.

Och se’n har du Kristi himmels­färdsdag, en och en halv vecka före pingst – den är på en torsdag alltid – den är på torsdagen, och sedan blir det en ren vecka tills det blir pingst. Ja, å sedan pingst har varit, så är det hela trefaldig­het, vet ja, som dom räknar, som går både över midsommar och Mi­kaelsmässan och allhelgonamässan å – – kanske ända till advent.

De här mässorna, som de unga nu för tiden aldrig ha då redan på något, men de ha väl fått ha reda på dem förrdå, alla som ha varit nå folk!