Vår hembygdsbok Sool-Öen står åter inför ett jubileum. Årets upplaga är den 30:e som kommit ut. ”Framtiden spirar som en stjälk ur kulturarvets mylla men historien är dess rötter” skrev våra pionjärer vid den första presentationen år 1972. Det frö som Lilly Sterner-Jonsson, Evald Håkansson och Gösta Schmidt sådde, blev till en stjälk som alltjämt växer och som även i framtiden kommer att så göra. Dessa pionjärer som startade Sool-Öen hade förhoppningen att boken skulle utgöra en slags motpol till det massmediala utbudet som då fanns. Förhoppningarna har inte kommit på skam trots den utveckling som skett i press, radio men framför allt i TV.
Sool-Öen har behållit sitt grepp om läsekretsen. Innehållet har under åren varierat mellan historiska skeenden, aktualiteter och profiler från vår trakt. Öns personligheter har ju var och en på sitt sätt berikat vår kultur. En rad gästskribenter har vidgat horisonterna på ett intresseväckande sätt och svarat upp mot ambitionen att ”tränga in i den förborgade folksjälen och spåra hur solleröbon blivit den han är, hans arv och kynne och hans förmåga att utvecklas”. Forntid, nutid och framtid kan alltjämt mötas i de ämnen som presenteras i Sool-Öen.
Solleröns egenart är väl värd att värna om. Historiskt sett hade Sollerön strategiskt läge i sjösystemet Siljan och Orsasjön med tillflöden och utlopp. Sjöar och älvar var de främsta kommunikationslederna och Sollerön fick därigenom i mycket tidigt skede utveckla sitt förnämsta hantverk; båtbyggnadskonsten. När de första fynden från gravrösen gjordes, betvivlade sakkunniga att en framstående kultur funnits på ön – en uppfattning som senare i grunden reviderats. Sool-Öen vill försöka skildra livet i historiskt perspektiv med jämförande berättelser från nutid och förhoppningar inför den framtid som skymtar bakom horisonten.
Solleröns vackra sockenvapen har sedan starten prytt Sool-Öens framsida och har fått bli en symbol för bokens ambitioner att berätta om vår särart. Denna kan sägas omfatta en rad mönster i fråga om språk- dräkt- och musikformer men även andra kulturföreteelser som varit typiska för ön. Namnet Sool-Öen härrör som bekant från en av de äldsta benämningarna på ön som anträffats i gamla dokument.
Redaktionen har en förhoppning om att även i framtiden kunna ge läsarna insikt, förståelse och förnöjelse av det innehåll som presenteras. Ett varmt tack till alla medarbetare som varje år fyller bokens sidor. Tack även till de bidragsgivare som gör utgivningen möjlig. I perspektiv av de trettio år som vår hembygdsbok utkommit och det bemötande som läsekretsen visat, kan med fog sägas att Sool-Öen utgör en kulturell tillgång av betydelse för Sollerön – vår fagra hembygd.
Redaktionen
Fiske har alltid förekommit i alla former – både till nytta och nöje. Det egna fisket hade tidigare stor betydelse för Solleröns befolkning, både i Siljan och i fastlandets sjöar och vattendrag.
Många sjöar var fiskrika och kunde ge goda fångster. Strandmetning var vanligt i sjöar och bäckar men med roddbåt eller eka kunde man söka bättre lägen i vattnen.
Bilden visar en idyllisk fisketur till Björnsjön en sommardag på 30-talet. Det är Trapp Lars och Vikmans Albert som med sina metspön söker fylla sitt behov av matabborrar.
Fotograf: okänd.
Red