Ett litet porträtt av Olle Nyberg
Sollerön har alltid haft ett rikt musikliv. Genom åren har ett stort antal musikanter; spelmän, dragspelare, violinister, blåsmusiker, rockband, dansorkestrar, sångare, sångkörer m.m. varit verksamma här till glädje för öns befolkning.
Ett betydande tillskott till denna långa lista fick vi i början av seklet när den välrenommerade musikanten Olle Nyberg flyttade in i det s.k. EPA-huset på Budgatu 18. Trots hans digra musikaliska meritlista, och trots att väggarna i huset är fullhängda med guldskivor så är det nog många solleröbor som inte närmare känner till Olle och hans verksamhet. Ett litet porträtt kan kanske vara på sin plats.
Han föds 1959 i Falun, intresserar sig tidigt för pianospel och börjar ta lektioner redan från sex års ålder. Dessa lektioner i »klassiskt« pianospel pågår under hela skoltiden, och parallellt med detta spelar han i olika lokala rock- och popband. Olle söker och blir antagen till Landstingets högre musikskola, nuvarande Musikkonservatoriet i Falun, men bestämmer sig för att tacka nej.
Efter ett kortare städjobb på en bilfirma får han 1975 i stället anställning på Dalateatern. Intresset för en högre musikutbildning gör dock att han åker till Piteå för att ta en närmare titt på musikhögskolan Framnäs. Där uppe hamnar han på en konsert med hårdrockbandet Motvind från Göteborg, och deras musik känns helt rätt. I pausen går han in bakom scenen och säger:
”Det låter ju jättebra det här, men ni har ju ingen keyboardist!
Ska ni inte ha det?”
Det visade sig att bandet samma vecka haft en annons ”Keyboardist sökes” i DN. Olle söker och får jobbet och flyttar därmed som 17-åring till Göteborg. Så inleds ett treårigt samarbete med Motvind. Det blir turnéer och skivinspelningar. Han hinner också med att turnera med den engelske bluesmunspelaren Johnny Mars och med den amerikanske gitarristen och låtskrivaren Gary T’ To. Med den sistnämnde startar han Gary T’ To Band, vilket leder till turnéer i Skandinavien och skivinspelningar i New York.
Dags att söka jobb igen! Olle sätter sig ner och gör upp en lång lista över artister han skulle vilja jobba ihop med. Sedan börjar han ringa runt för att presentera sig. På Ulf Lundells skivbolag blir det napp. De ska spela in en ny skiva med Lundell. Olle provspelar och får jobbet. En av låtarna som spelas in är »Öppna landskap«.
”Den inspelningen öppnade tusentals dörrar”, säger Olle.
Olle flyttar 1983 till Paris med fästmön Mette, ett Fender Rhodespiano och en väska med kläder. Där livnär han sig som bar- och bluespianist. I två år flyttar han runt mellan tillfälliga bostäder och tillfälliga jobb.
”Jag har aldrig spelat så mycket och tjänat så lite, men jag lärde mig fantastiskt mycket. Jag insåg snart att man aldrig fick säga nej. Det kunde handla om svåra jazzprylar som jag definitivt inte bemästrade, men då fick man lära sig på väg till spelningen”, säger han.
År 1984 kommer det ett erbjudande från Björn Afzelius att ingå i hans kompband »Globetrotters«. Björn och hans musiker kände till Olle från åren med »Motvind« i Göteborg. Detta skulle visa sig bli början på ett långt samarbete. Olle flyttar hem igen. Först till Göteborg men sedan till Köpenhamn. Under de kommande fem åren gör han ett otal turnéer och spelningar. Han medverkar på ett 30tal inspelningar med olika artister och börjar även jobba som skivproducent.
Olle flyttar hem till Dalarna 1990, till föräldrarnas sommarstuga i Sundborn och sedan till Sågmyra, där hans dotter Malvina föds. Senare går flyttlasset till Forsbacka utanför Gävle. Hans intresse för digital inspelningsteknik tilltar och han inreder en liten inspelningsstudio i hemmet. Han fortsätter att spela och att pendla till Danmark för inspelningar och turnéer med lokala och internationella artister. År 1999 producerar han Björn Afzelius sista skiva »Elsinore«. När Björn avlider samma år, innebär det slutet på ett femtonårigt samarbete.
Olle separerar från Mette och träffar så småningom sin blivande livspartner Yvonne som då bodde i Mora. Det är alltså delvis hennes förtjänst att han först hamnar i Mora och slutligen på Sollerön. Huset på Budgatu 18 tjänstgör numera både som bostad och inspelningsstudio.
Ett riktigt bakslag kommer år 2004, när Olle drabbas av cancer. Han strålbehandlas under vårvintern men fortsätter ändå att spela, även när det innebär att han ibland får gå ut och kräkas i pausen. Fem år senare friskförklaras han, och detta är bakgrunden till den trädgårdsfest, »livsfest«, som varje sommar går av stapeln hemma hos familjen Nyberg. Artister och musikanter från hela Dalarna med omnejd brukar strömma till. Mat och dryck, sång och musik till långt fram på natten!
Att räkna upp och presentera alla de svenska och internationella musiker och artister som Olle spelat, gjort skivinspelningar och turnerat med skulle sannolikt uppta ett helt kapitel i denna bok. Utrymmet medger bara ett kort urval utöver de redan nämnda. Listan skulle kunna göras mycket längre:
- Pelle Lindström
- Anne-lie Rydé
- Triple and Touch
- Clas Yngström & Sky High
- Dr Hook (kända hits: A little bit more, Sylvia’s mother)
- Totta Näslund
- Andrew Strong (från filmen The Commitments)
- Östen med Resten
- Olsen Brothers (Eurovisionsvinnare år 2000 med Fly on the Wings of Love)
- Hasse Andersson Kvinnaböske Band
- Bengan Jansson
- Sven-Ingvars
Det råder inget tvivel om att Olle Nyberg är ett vitalt tillskott till Solleröns och hela Dalarnas musikliv. Hans »Vinterkonsert« i Sollerö kyrka drar fulla hus och har redan blivit en tradition. Mer är säkert att vänta.
Sölve Olofsson