Växter nya för trakten hittas nästan varje år i markerna. Så också den sommar som var. En bra lokal att leta efter växter i visade sig vara tippen för grovsopor vid el ljusspåret. Den mest imponerande där, den sommaren som var, är Ullkardborre, även kallad Ullig kardborre (Arctium tomentosum), en kraftig storvuxen tvåårig ört som enligt floraböckerna når en höjd av 1,5 m. Här är den mer än 2,5 m hög. Den har en vidd på över metern i bladmassan, en rödaktig stjälk och rödlila blommor. Bladen nere vid marken är minst lika stora som rabarberns i våra trädgårdar. Stjälken eller stammen är grövre än längden på den vanliga tändsticksasken.
Ny är också Skelört (chelidonium majus). Den tillhör vallmoväxterna och har som dem mjölksaft som är svagt orangefärgad, den är flerårig och ser ut att trivas bra där bland ris och bråte på tippen. Den kan bli 7-8 dm hög. Blomman som har fyra gula kronblad, slår ut den ena efter den andra, och blomningstiden kan då vara från maj ända in i september.
Balsaminen (lmpatiens grandulifera) är inte antecknad i Sollerö flora den heller. Den växer här i små skogar med höjder på nära 2 m. Här växer Tistlar, flera arter, liksom Aklejor, Prästkragar m fl arter, med mängder av fjärilar i när de blommar.
Rödmålla (Chenopodium rubrum) är också ny. Den växer hos en av mina grannar, som en dag i somras kom och frågade vad det var för konstig ”dritmålla” som växt i trädgården i flera år. Den är nära släkt med vår vanliga Svinmålla (Chenopodium album), som vi med möda och mycketarbete kan rensa bort i trädgården. Blomnings tiden är i juli och augusti med små röda blommor. Hur rödmållan kommit att växa där vet vi inte men den kan ju ha funnits i fågelfrön som köpts i någon affär.
Ny är också Skogsvicker (Vincia sylvatica). Det är en av de nya växterna som kommer längs vägarna. Den hittades söder om Björka i vägdiket, en flerårig krypande växt som kan bli 2 m lång, blommar i juli och augusti med vit-violetta blom mor. Skogsvickern inte bara kryper, den kan också klättra i träd och buskar upp till manshöjd.
Vit mjölkört (Epilobium angustifolium) räknas väl inte till någon egen art, men den dyker upp då och då i markerna i stenrösen och på hyggen m.fl. ställen.
Stillfrö (Descurainia sophia), som blir ca 60 cm hög, har små gula blommor. Den tillhör de korsblommiga växterna, är en ettåring växt som blommar i juli-augusti. Den blir säkert bortrensad i trädgårdslanden, så den gracila växt som den är kommer aldrig till sin fulla rätt.
Ullas Arne Andersson
