Jag hittade våren 2000 några växter som gjorde mig en aning förvånad. Den första en vitsippa (Anemone nemorosa ) med två blommor på samma stjälk. Jag började då fråga andra växtintresserade om de sett några och fick reda på att två av dem hittat sådana blommor. Jag undrar nu om flera sett sådana vitsippor och hur vanligt det är?
En annan blomma, som växte i jordgubbslandet, var en dubbel Maskros (Taraxacum, sektion ruderalia, med flera hundra underarter) där en grov stjälk kom från bladrosetten och en smalare stjälk växte rätt upp genom blomman med ännu en blomma en bit ovanför. Kan någon ge en förklaring på det växtsättet?
Nu till mera normala växter. Några nya har ju tillkommit de sista åren i Solleröns flora. Nu har antalet växter som noterats inom socknen passerat 520 arter och några nya brukar komma till varje år.
Gullpudra (Chrysoplenium alternifolium) är en liten gulgrön vårblomma som kan hittas vid källor, alkärr och i diken. Den är påträffad väster om Gruddbo och i Bodarna, den har också hittats på något ställe i Bengtsarvet.
Blågul! (Polemonium caeruleum) har setts i Bodarna och väster om Rothagen med blå blommor som växten normalt har och mellan Rothagen och Utanmyra med vita blommor i ett stort bestånd nära vägen.
Stor Blåklocka (Campanula persicifolia) förekommer på flera lokaler med blå blommor, men också med vita, som på bilden. Det är en blomma som blir allt vanligare i framtiden.
Trollsmultron (Potentilla rupestris) är inkommen förra året, den kommer efter vägkanterna längs Sundsvägen och har spridits från en lokal vid Isundavägen där den sågs första gången för omkring fem år sen.
Backruta (Thalictrum simplex). Den är gammal i socknen, men ändå sedd av få, växer vid Kapelltomten, i ” Kråkkan” och flera lite torrare platser.
Ängsnycklar (Dactylorchiza incarnata). Lokalen med Ängsnycklar vid östra sidan av Norrviken är vida känd bland botanister och många av dem vandrar där i den sällsynt rika blomsterprakten i slutet av juni månad. Jag har hört blomstervänner som jämför Norrvikens blomsterprakt med de Gotländska och Öländska orkideängama. Dom har funnits där sen lång tid, men hur många Solleröbor har gått där? Ta på stövlarna och ta en söndagsutflykt dit, det är värt den lilla mödan. Där finns många fler blomster och mycket annat att se.
Vad kan vi då vänta oss för blommor och var kommer dom att växa? Det vi idag kallar ängsblommor får allt svårare att växa med tilltagande förbuskning och ensidigare odling av vallväxter. Betande djur hjälper ju till att hålla markerna öppna, men äter upp växterna innan frösättningen, så nya plantor blir allt ovanligare. En annan orsak till färre ängsblommor är den allt mer nitiska slåttern med grästrimmer och gräsklippare. Gräsklippningen gör ju, med allt för ta dagar mellan klippningarna, ytorna till sterila grönytor där bara gräsmattegräset kan växa. Grästrimmerns arbete i ängsmarkerna är ju bra i viss mån, men bara om vi kan vänta till mitten av augusti med slåttern och låta det nerslagna gräset ligga och torka en tid så det mesta av de frön som finns i det slåttrade hinner rasa ur. Den rika flora som fanns i forna tiders hackslogar är ju tyvärr bara ett minne blott, då hackslogar inte nyttjas nu för tiden.
En annan säker växtplats för ängsblommor har blivit vägkanterna med allt färggrannare blomsterprakt, där många nya växter dyker upp. På så sätt har det ju kommit flera nya växter till socknen. Men då är förutsättningen att de inte slås för tidigt på sommaren.
Vad kan vi vänta oss för flora efter senaste sommarens väta? Blir det bara näckrosor och vattenväxter eller har andra växter klarat sig? Klarar sig de som flera gånger den senaste ”sommaren ” varit översvämmade? Hur går det för träden som frusit fast i isen, med vatten i barken? Vi vet ju att vatten har sprängverkan när det fryser. Vad kommer att hända? Sommaren är snart här och vi har mycket intressant att vänta på .
Ullas Arne