Historik över ett århundrade
Vid ett sammanträde i sockenstugan på Sollerön den 11 april 1897 beslutades att en kvarnförening utan personlig ansvarighet, med namnet Mångbro kvarnförening skulle bildas.
I juli bestämdes hur kvarnbyggnaden skulle utföras och byggmästare Erik Bergqvist i Enviken antogs som entreprenör. Under hösten beslutades om köp av turbiner och erforderliga maskiner till en kostnad av 2.944 kronor. Timmer leverera des av delägarna och de som arbetade för timlön hade 17 öre för manstimme och 20 öre för hästtimme.
1898 utfördes omfattande anläggningarbeten med damm och kvarnbyggnad. En mjölnarbostad inköptes av soldaten Anders Stolt i Gesunda för 175 kronor och flyttades till Mångbro. En stallbyggnad med tio spiltor byggdes också, men det hände ofta att väntande hästar inte fick plats inomhus. Vissa tider kunde kön och väntetiden vara ganska lång.
Några år senare byggdes av Flint Jöns Persson för 170 kronor som lägsta anbud, en stenmur 30 fot lång och 10 fot hög av kilad sten. En ladugård nybyggdes och i kvarnen inmonterades en benkross, då en värdefull tillgång.
Vid ombyggnaden av landsvägsbron år 1900 gick trafiken över kvarndammen vilket var till stort besvär för kvarnbesökarna genom det begränsade utrymme som fanns framför kvarnen.
Under mjölnare Oskars tid nybyggdes ladugården som ännu finns kvar i Mångbro och i kvarnen inmonterades en benkross som på den tiden ansågs vara en värdefull tillgång, men numera inte kommit till användning på många år.
När det elektriska lyset kunde förverkligas 1912, monterades en turbin in för generatordriften. 1919 monterades valsstol in i kvarnen och 1922 reparerades och höjdes dammen 1,3 m för en kostnad av ca 20.000 kronor. Mjölnarbostaden rusta des upp 1929 och telefon drogs till Mångbro 1935.
Under 1941 företogs en stor reparation, utförd av byggmästaren Anders Bondes son omfattande utbyte av trävirket i tuben, översyn av turbiner och utbyte av elverksturbinen.
År 1946 användes åter kvarndammen som landsvägsöverfart när den nuvarande bron byggdes. I övrigt drevs verksamheten en lång följd av år utan större nyinvesteringar och byggnationer.
1962 byggdes en så kallad säcktork för torkningen av spannmålen. Den byggdes i kvarnens översta våning med värmepannan i en liten tillbyggnad vid kvarn kammaren.
1982 ersättes det gamla maskineriet med moderna elmotorer.
Lennart och Bror Olsson från Siljansnäs arbetar 1982 med att ersätta det gamla maskineriet med moderna elmotorer.
Mångbro Kvarns mjölnare genom åren
1898- Anders Lundvall, Bäsna
Antogs, men beslutet upphävdes då kvarnföreningen inte kunde ordna någon bostad för en mjölnare med stor familj.
1899-1905 Hjalmar Eriksson, Rättvik
Förste mjölnaren i Mångbro. Hektisk tid, hade bl.a. problem med kvarnens turbiner vid ombyggnaden av landsvägsbron. En ögonsjukdom som förvärrades alltmer, tvingade honom att sluta i förtid.
1906-1915 Oskar Eriksson, Rättvik
Yngre bror till sin föregångare. Populär och begåvad spelman. Minst tre av hans kompositioner finns bevarade i nothäften. Fick ett tragiskt slut då han tog sitt eget liv.
1916-1943 Göstas Anders Andersson, Siljansnäs
Hans period omfattade alltså hela mellankrigstiden, en tid som innefattade stora förändringar på många sätt i Mångbro kvarns historia. (Se historiken). Förolyckades.
1944-1952 Knut Rosen, Älvdalen
Knut (med frun Rut) kom att verka under en relativt lugn period i kvarnens historia. Det mest minnesvärda
är väl att den närbelägna landsvägsbron flyttades en bit nedströms. Knut Rosen blev den förste mjölnare som slutade sin anställning utan tragiska omständigheter.
1953-1978 Otto Holmström, Skåne
Kanske mera känd som konstnär än som mjölnare. Hans tavlor hänger i många i stugor i trakten.
1979-1981 Rull Olle Persson, Gesunda
Isundabördig Gesundabo, faktiskt ende mjölnare med direkt lokal anknytning.
1982-2005 Anders Karlsson och Lotta Klasson, Tranås/Boxholm
Avslutade mjölnarepoken. När de tillträdde tjänst 1982, fanns fortfarande ett fyrtiotal kvarnkunder, i huvudsak från Sollerön, Siljansnäs och Venjan. Vid milleniumskiftet hade antalet sjunkit till ett tiotal.
Sista malningen utfördes hösten 2004 och kund lär ha varit Håll Nils Mattsson från Kulåra.
Hasse Hindarth