”En bild säger mer än tusen ord”, har någon sagt, det är en sanning med modifikation. Jag anser att bild och text är lika viktiga för betraktaren. Annars uppstår frågor om bilden, var den är fotograferad och av vem och vilka personerna är som finns med.
Det kan aldrig tillräckligt påpekas hur viktigt det är att spåra fakta kring äldre bilder. En dag är det för sent.
Lika viktigt är att nödvändiga uppgifter noteras på dagens bilder. Vad som kan tolkas som ointressant idag, kan vara av stort intresse i en framtid. Ju mer man vet om en bild, ju intressantare blir den.
Som exempel bilden här intill med elever på Brunnsviks folkhögskola till vilken Johan Öhman, Sollerön, själv elev, är fotograf. Han sände bilden som vykort till Mats Anders Nilsson på Sollerön och det har genom åren bevarats och finns hos Karl Nilsson.
Även glasplåten finns, den kom fram i ”dagens ljus” för en 5-6 år sedan och den är nu väl bevarad hemma hos Erik Pettersson, ihop med de övriga Öhmanska negativen.
Johan Öhman på nästa sida t v deltog i Brunnsviks tionde vinterkurs under tiden 15 oktober 1915 till 30 april 1916, inskriven till yrket som byggnadssnickare och var som många andra på den tiden med i IOGT där han kom med år 1905.
Karl Lärka gick på Brunnsvik under samma tid och hade sedan tidigare i Johan Öhman en duktig läromästare i fotograferandets konst, icke minst rent tekniskt.
På skolan ”offrades” många gemensamma kvällar och nätter på att fotografera och kopiera bilder av elever. Förtjänsten de gjorde gick till att täcka sina matkostnader.
Tyvärr gick Johan Öhman bort i augusti 1916 endast 26 år gammal. Bakom stenen längst t v står Abdon Adalbert Jansson, han tog senare namnet Furuhage. Han var född 1894 i Grythyttehed i Örebro län, mantalsskriven i Mora under brunnsvikstiden och var till yrket urmakeriarbetare.
På Brunnsvik har man genom åren låtit göra album i vilka man samlat gruppbilder och där varje elev har fått var sin sida med plats för porträttbild och några egna skrivna rader. På en sådan sida i album för åren 1915-16 får vi veta att Abdon tillhörde arb.-partiet, soc.-dem. ungdomsförbundet, IOGT och SGU.
Abdon återkommer till Brunnsvik där han åren 1919-20 går andra årskursen och då under namnet Furuhage och som yrke skriftställare.
Abdon Furuhage kom att vara verksam som tecknare och målare, arbetade mest med landskap men målade även porträtt bl a av Dan Andersson. Abdon gav ut 5 böcker, bl a en diktsamling ”I Dalom”, där han i dikten ”Sången vid Siljan” i fjärde versen skaldar följande:
Gesundabergets gröna kalott
bär en molnplym i himmelsblått.
I berget än bo trollen.
Siljan sorlar mot strandens sten
och över Sollen
står ett stilla gyllne sken.
Abdon bodde i Falun och hade sommarställe i Sundborn. Där sökte han inspiration och avkoppling rökande sin kära pipa, ibland knästående på bryggan matande sina ”tama” abborrar. Han flyttade med sin hustru Nancy från Falun till Göteborg.
På bilden mellan stenblocken står Dan Andersson med sin pipa, han gick vinterkursen 1914-15, men besökte då och då Brunnsvik.
Dans piprökande, som var en del av hans livsstil, påverkade tydligen även Karl Lärka, som liggande på stenen intill Dan, är beredd att tända sin pipa med stickorna han håller i handen.
Karls piprökande var nog helt tillfälligt, jag tror inte rökandet passade in i hans renlevnadsmönster.
Jordnära som Karl Lärka var, skrev han i elevalbumet på sin sida: ”Bonde först och Bonde sist”.
Här har det gått att känna igen fyra av de sexton personer som är med på bilden. Men vilka är de andra? Kanske frågan kan lösas, kanske inte, eller till en del.
Är det någon av Sool-Öens läsare som vet något mera om bilden, kontakta då gärna någon i redaktionen.
KG Svensson