Nådens år 1993 – var det så bra egentligen? Redan januari månad lämnade mycket övrigt att önska. Inget trevligt knarrande under skorna vid promenaden, bara nollgradigt slask mellan de förrädiska isfläckarna, mörkret blev ännu mörkare av de höstplöjda åkrarnas svarta tiltor som låg opudrade vid sidan av vägen. En prydlig liten snögubbe syntes till på en enda gårdsplan, så stackars alla barn, skulle de inte förunnas det rena och billiga lekmaterial som snön är denna vinter heller.
Men första veckan i februari kom beskedet att Siljan lagt sig för gott, och ser man på, den 18 februari vräkte snön ner som på beställning samma dag som VM på skidor tog sin början i Falun. Nu följde några veckor med ganska kalla nätter och soliga dagar innan den riktiga våren tog vid med en torr period som gjorde valborgsmässofirandet ytterst riskfyllt.
Sommaren, som vi alltid förväntar oss så mycket av, blev detta år en besvikelse. Visserligen blev det grönt kring knutarna, men den riktiga sommarvärmen uteblev. De stackars perennerna som råkade ha en skuggig växtplats hann aldrig slå ut i blom och vissa grönsaker kom inte upp alls. Ingen trängsel vid badplatserna och inga ljusa blommiga kjolar på midsommardansen eftersom årets mode var helt i överensstämmelse med temperaturen – en åtsittande byxmodell kallad ”tights”.
Men midsommarvädret var vackert och cykeltävlingarna bjöd på spänning båda dagarna. Glädjande var att Solleröloppet 1993 gick med vinst. En festlig dag i idrottsparken med kändisar i både fotbollsmatch och på scen gick dock back ekonomiskt. Lyckligtvis låg inte många slantar i det kassaskåp som stals från föreningslokalen i september.
Vattenproblem i olika former förföljer solleröborna. Under året har det visat sig att vattnet i Gesunda inte är riktigt lämpligt för de minsta barnen då fluorhalten är för hög. Alldeles för stor är också vassruggen som ligger i Norrviken och förstör trivseln för de många fågelarter som håller till där. Någon upprensande åtgärd är önskvärd.
Karl Lärkas stuga i Klikten har i sommar varit föremål för ökat intresse genom den öppet-hus-vecka som hölls i juli. Många album med intressanta fotografier fanns att bläddra i medan Sven-Erik Lundvall underhöll med sin nyckelharpa och under fem kvällar bjöds olika program omkring vår bygds kulturvärden. Som ett apropå till detta fick skolans elever en lektionsdag med arkeologer från Dalarnas museum som lärare.
Tradition och kultur är riktlinjen för hemslöjdsföreningens aktiviteter och i år inbjöds till Ann-mäss-firande efter gammalt mönster. I Åsen har fäbodlaget rustat upp det gamla mejeriet där mjölken kyldes i gången tid då fäbodlivet ingick i samhällsbilden.
En fotoutställning som visade de första bilderna från Sollerön presenterades i samband med julskyltningen i Johnsons Hemslöjd. De flesta bilderna tagna av fotograf Johan Öhman.
Invigning – ett ord med positiv klang och nu gällde det skolan. Med stort kalas välkomnades ortsborna att se resultatet av de 11 miljoner som renoveringen kostat, och både lärare och elever strålade i kapp med vårsolen. Nu skall vår skola bli klasslös, läser vi i tidningen, är det kanske att betrakta som en förbättring? Den som lever får se.
Duktiga ungdomar har det bevisligen blivit av eleverna och de har under året gjort namnet Sollerön känt på många områden. Mjölkkannan kallas en tävling i allmän idrott vars distriktsfinal gick på Kvarnsvedens idrottsplats och där segrade Solleröns sjätteklassare. Inom rodden fortsätter systrarna Wik att plocka medaljer medan Mattias Lindgren ställer upp utomlands med goda resultat, och i cykelsportens resultatlistor förekommer allt oftare Peter Resar och John Nilsson.
Men också i musikaliska sammanhang uppmärksammas solleröungdomar. Ur Sven Joans fond för folkmusikens främjande har tre fiolspelande flickor i musikskolan tilldelats uppmuntrande premier och Ulrika Trapp från Gesunda fick den här sommaren ikläda sig rollen som Marit i Himlaspelet, något som anses som ett mycket hedrande uppdrag. En CD-skiva har trubaduren Bengt Matsson gett ut och från den hörs smakprov i radion då och då. Två solleröbor som regelbundet förströr och via dalaradion är talföra Bitti Jönsson, alias ”Sollerökäringen” och Reidar Sjödén, programvärd sedan flera år. I radion har därutöver en pjäs framförts som skrivits av Sören Bondesson, så visst är det känt att Sollerön finns.
Det låter lite främmande ”Nya Santa-World AB” men det är det klingande namn som numera står för både Gesundabacken och Tomteland jämte ett stort antal rum. En dag i oktober kom filmidolen Roger Moore på besök hos tomten, det borde ge PR vida omkring.
Marknad har vi haft och trivselkvällar på hembygdsgården, men väderleken behagade inte riktigt gynna utomhusnöjen i år. I stället hade kyrkans musikkvällar glädjande stor publik varje gång.
Musikcafé är numera sollerökörens novembertradition och denna gång hette kvällens gäst Peter Bousen, en lovande gitarrtalang.
Jubilerat har under året CKF som nu passerat 50-årsstrecket och Mångberg-Holens fäbodlag som firade sina 20 år med dragkamp över Dammen
Förändringar uppmanas vi att vara beredda på, de flesta i form av indragningar. Posten informerar om annan utformning och centrums enda servering tvingas kanske att upphöra därför att de hyror som kommunen kallar marknadsmässiga gör rörelsen olönsam. Vad blir det i framtiden av Solleröns stolthet, det fina kommunalhuset, den frågan känns viktig för ortsborna.
Alltså blev det även i år både dur och moll i årets revy.
Rull Elsa
