”Gesunda – fäboden som blev by”. Den artikeln är redan skriven. Läsarna rekommenderas att i Sool-Öen 1983 följa med Gunnar Fältgård på en vandring från Mångbro i söder fram till byns centrum, genom det Gesunda som var på 1920-30 talet.
I likhet med Ryssa by var Gesunda fram till 1900-talets början en hemfäbod, där varje gård var knuten till en gård på Sollerön. Här fanns öns alla byar representerade, de flesta gårdar hörde dock till Utanmyra. Med utgångspunkt från storskifteshandlingar, upprättade 1840 kan man konstatera att Gesunda redan då var omfångsrik. 75 gårdar finns redovisade, varav 39 tillhörde Utanmyra, 11 tillhörde Bengtsarvet, och resten var ungefär jämnt fördelade på övriga byar. Några årtionden senare hade antalet uppskattningsvis ökat till ca 100.
De som först var ”skrivna” i byn bodde i Mångbro. Förutom mjölnarfamiljen vid Mångbro kvarn fanns där mellan 1878-95 skogvaktaren Johan Altahr med sitt stora hushåll. Petter Erlandsson och Nisis Karin anlände omkring 1888.
Gesunda förekommer i kyrkböckerna för första gången som en egen by perioden 1919-27, och då fanns 23 hushåll bokförda såsom fast boende. En stor del var ”utsocknes” som hittat en livskamrat i byn. Nymodiga namn som t ex Wass, Gräfnings, Bäck, Johan Eriksson – alias Johan i Svängen, Englund, Lundberg dök upp. Kolaren Aron Karlsson från Ljusnarsberg är upphovet till vad vi i dag uppfattar som ett vanligt gårdsnamn, nämligen ”Kulär” (= kolare).
Foto: Gerda Söderlund Leksands lokalhistoriska arkiv.
År 1940 var ca 50 hushåll mantalsskrivna i byn, och i dag har lantbrevbäraren 110 året runt-boende hushåll på sin tur från brofästet mot Sollerön till Mångbergsvägen i söder. Dessutom ungefär lika många s k sommarhushåll, vilka i denna by lika gärna kan betyda vinterhushåll. Tomteland, Ski-center och stugbyar växer som svampar ur jorden. Gesunda förvandlas ständigt. Men än finns det många som minns tiden då byn var fäbod – och som gärna berättar. Man borde nog ge sig tid att lyssna mera, och också notera.
Följande gårds- och bomärkesinventering är ett försök att knyta samman förr och nu. Kanske lille Morgan Bäckström någon gång som vuxen finner det intressant att veta, att där han bor hade en gång kyrkvaktaren Garp Anders Andersson – sedermera soldat Fält – och hustrun Håmås Anna Göransdotter från Utanmyra sin fäbodgård. Sonen Anders, med soldatnamnet Sund och hustrun Palm Kerstin Olsdotter tog vid, och gården kom att kallas Sundgården.
Margit Andersson
Foto: Gerda Söderlund, Leksands lokalhistoriska arkiv.
