Solleröns gravar kännetecknas av ovanligt många välbevarade metallföremål av hög hantverkskvalitet. Framförallt utmärker sig tre praktsvärd med silverinläggningar av yppersta kvalitet. De vittnar om välstånd och vissa föremål om långväga kontakter under vikingatidens slutskede.
Det mest iögonfallande svärdet är från Grav 1. Det är från 1000-talet och ett av de praktfullaste och bäst bevarade i hela Skandinavien. För sin samtid var det värt en förmögenhet. Den tveeggade klingan med blodränna är sannolikt importerad medan fästet är tillverkat i Skandinavien. Endast två liknande svärd är kända, från Gästrikland och Nordnorge. Knappen på det övre hjaltet består av två fågelhuvuden på var sida om den högre mittknoppen. Fågelhuvudena har stora mandelformade ögon med ögonbryn av mässing eller guld. Kanske är det krigsguden Odens två korpar, Hugin och Munin? Mellan överhjaltet och knappen ligger en fläta av tunn silvertråd och på hjalt och knapp har silver lagts in i slingor och punkter i fina skåror på järnets yta, s k tauschering. Svärdet som är 88 cm långt har varit nedstucket i en svärdslida av trä klädd i läder.
I Grav 2 låg ett svärd med en mycket ovanlig typ av knapp med fem kraftigt utskjutande flikar varav de yttersta i form av böjda bågar.
Det tredje svärdet låg i en grav i Utanmyra. Det har inskriften ”Ulfberth” på klingan. Sådana mästerklingor är kända över hela Europa och är smidda i Rehnlandet i dåvarande Tyska riket.
Ett märkligt föremål från Grav 1 är en liten gjuten hängamulett av brons. Hängöglans framsida är ornerad med ett stiliserat mansansikte. Kanske är det en gud som avbildats?
Den kalkhaltiga jorden och leran på ön har gjort att metallföremålen bevarats så bra. Ytterligare en anledning är att föremålen utsatts för eld och därmed fått en glödpatina som konserverar och håller rosten borta.